Leta i den här bloggen

tisdag 18 september 2012

52 dagar kvar and I stand alone!

Dagen började med p-möte.
8.15 fick vi hotellfrulle och kvart i 9 var vi i vippen.
Sönne pratade om vad som skulle tas upp och tackade oss för en bra sommar.
Sen skulle Tomas prata om livsmedelshygien men först skulle vi se en film om hygien så han bad oss hämta popcorn och dricka och sätta oss.
Jag hämtade inget såklart men de andra gjorde.
Iaf, filmen går på och supprise!!!! Vi får se Hamilton!

Vi blev riktigt lurade. Haha!
Nu kände ju jag som är snuskigt trött att jag faktiskt hade kunnat stanna hemma och sova men det var mysigt och en jävligt fin gest.
Efter det tog jag mig till Kompassen och körde pump och sen till Kungsgatan för 45 min härliga spinning minuter.

Snart är det spinning med Marie och sen ev yoga med bästa Caroline.

En ny utmaning har börjat men jag är fan inte säker på att jag vill köra.
Den jag håller på med nu är jobbig som det är och nu berättade T att hon hoppar av alkogrejjen och bara kör 100 dagar utan socker. Vilket gör att jag måste vara ännu mer focuserad på det jag gör.
Att köra två är lätt, för jag vill inte vara den som bangar men nu när hon har hoppat av så tar det sjukt mycket vilja att fortsätta själv.

För egentligen. Ett glas vin är inget. Lite godis är inget.
Jag vill ta ett glas, jag vill bli vinfnittrig men jag ska inte.
Jag vet att jag hade min lucka där under bröllopet men den var ju inplanerad och ändå så har jag så sjukt dåligt samvete för den..

Jag SKA klara detta. Jag är på så bra väg att få kroppen jag drömt om och att hoppa av nu är dumt. Jätte dumt.
Om två dagar är jag halvvägs.
Men det känns lite ensamt nu. Nu är det ju bara me, myself and I.
I stand alone. Och allt det där.
Ibland önskar jag att jag inte hade ett sånt jävla envist vinnar huvud.
Varför kan inte bara jag oxå ge upp??

Varför??
För att det är jag så klart!!
Det är svårt att vara ödmjuk när man är bäst!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar