Leta i den här bloggen

onsdag 6 juni 2012

Då printar vi ner gårdagen och släpper den!

Gött att tisdagen är över och att onsdagen är här.
Gårdagen började bra och sen blev det värre, värre och värst.
Var på ett pumppass på Sats Uppsala och jag har nog aldrig känt mig så värdelös när jag lämnar ett pass som då. Inst sa att: "ni kan väl iaf låtsas att ni har kul" och " ni är som avslagen sockerdricka. Söta men ingen kolsyra." Jo men det är ju kul att höra. Då vill man lägga på och ta i lite extra när man är såååå dålig.
Sen så körde jag 90 min spinning. Pratade med P-A innan och han sa att det skulle vara nån kvinna som heter Anne som skulle vara bra. Det var det inte. Detta var en man. Mammas halvdöda, halvblinda guldfisk har mer utstrålning än honom. Han pratade knappt.

Iaf. Vi skulle köra 4 gr 10 min intervaller. Han peppade oss var 5e min. Och då sa han utan entusiasm i rösten, ingen alls verkligen, "kör, kör, kör, pressa, pressa, pressa, håll i och bra jobb". Typ.
Öööhhhh va?? Sen skulle vi upp i puls. Första 10 min skulle vi ligga i 83% andra 85% och sen 90%+ dvs gärna 92%. I 10 min!!!!! Sen vilade vi i 2 min och då tänkte jag att nu måste vi ju komma ner och köra kanske en 85% men nehej du!! Nu var det lite lägre, bara 90% i 10 min till. Whaaaaat!!!???
När han sa det om första 10 min då tänkte jag faktiskt gå. Men tänkte att jag kör mitt egna race och går på deras sen och när han sen skulle köra 10 till... Då hade jag ingen inst längre.
Musiken var sååååå tråkig. Han hade 2 skivor och en mp3 som han växlade mellan och gärna mitt i intervallen. Så han stoppade musiken mitt i. Allt kändes rörigt och oplanerat och tillsist så insåg jag att han var inte där för våran skull. Han tränade sig själv och vi fick hänga på.
Det var HAN som behövde de intervallerna, det var HAN som fick ut mest av att vara där och de 90 min var sjuuuuukt ovärda.

Jag var så arg när jag lämnade Sats och det är en konstig känsla då jag nästan alltid är nöjd. När jag lämnade Therese's pass på 90 min då stutsar jag hem, jag känner mig nykär och lycklig och nöjd. Nu sög jag på pump och kände mig som tredje hjulet på spinningen.
Jag märkte att han ville ha respons från mig under tiden vi spinnade, vi var inte alls många. Och det förstår jag.
Men jag var så pisst att jag inte kunde kolla på honom. Brukar ju säga hej då till inst och tacka för att bra pass men nu bara gick jag.
De som tycker spinning är tråkigt har ju haft han och hans gelikar som inst.

Det bästa med igår är att vågen pekar sjukt mycket neråt..
7.4 på 2.5 veckor. Say what?? Haha! Jag trodde inte det var sant när jag ställde mig. Och eftersom jag var så missnöjd med mina 2 pass så kunde jag inte riktigt glädjas över det. Eller så fattade jag inte vad som stod på vågen..
Jag skötte maten gaaaaalet bra igår en stressar lite med vattnet. Inte för att jag behöver det för jag är ju en sån som kollar så att det är rätt färg. Hur ska man annars veta hur kroppen mår?

Såå efter lunchen blir det nog ut. Sen om det blir en prom eller löpning det vet jag inte. Sen kör vi spinning med den enda bra jag hittat, Karin och så FF träning såklart.
Jag har ju en fight att vinna!

Så nu rycker vi upp oss och lyssnar på låten som fått mig att le i flera dagar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar