Terapitimmen!

Efter två jobbiga dagar på jobbet blev jag ledig och har legat i sängen hela dagen.
Var ute en sväng igår och funderade på att dynga till det och kunde sovit hos lilla syster men ville faktiskt bara hem till min säng.
Och ja här har jag legat. Ätit mat och somnat om.
Och jag känner motivationen sprudla. Och energin komma tillbaka. Jag har ju inte haft två dagar vilodag i sträck på ett tag så imorgon kommer ju benen trumma på och förhoppningsvis så kommer jag vara snabb och ta in lite tid.
Har som fastnat på samma tid, samma sträcka och fast jag lägger in intervaller så händer det inte så mycket.

Men men nu är det snart måndag och då kör vi diet och träning. Nu är det ett bröllop som är målet. Inte mitt men jag vill ju vara fin på deras.

Sen har jag funderat och funderat på varför jag inte träffar nån som vill nåt mer än bara ha mig naken i en timme eller tre..
Jag har typ 4 män som vill ha sex med mig men inte mer.
- " Men gumman, du vet att jag gillar dig men jag ska nog inte ha ett förhållande just nu"
- " Jag gillar ju dig men jag har svårt för att bli kär"
- "Jag trodde inte att du ville ha nåt mer!!"
- "Men vi har det ju så bra som vi har det"

Det roliga är att jag typ lever som en nunna. Haha! För att jag inte vill ha bara sex. Jag är VÄRD mer. Jag är ingen gratis hora. Faktiskt. Jag vill ha middagen och romansen och hålla handen och hånglet och jag vill känna mig vacker inte bara sexig.
Jag vill känna mig saknad och älskad och inte för mina skills i sängen.
Men det är ju så att JAG måste sända ut rätt signaler. Om jag känner att jag inte är värd ett förhållande så blir det ju så men det är inte lätt när jag kämpar i motvind.
Så känner ni nån som är singel och vill dejta så hojta till.

Nu vet jag att detta inte riktigt tillhör kategorin träning eller diet eller nåt sånt men man når inte sina mål om man inte tar tag i det som tynger ner en. Och pappa och min dåliga självbild måste jag ta tag i annars så kommer jag inte komma i mål. Viktminskning har med hjärnan och göra oxå och i mitt fall så har jag en massa i mig som gör att jag ser ut som jag gör.

Min jobbigaste tanke som nog har varit ett mantra utan att jag vetat om det är " om inte ens min pappa ville ha mig utan lämnade mig här och flyttade varför skulle då nån annan vilja ha mig?"

"Om han valde spriten framför mig varför skulle då inte nån annan oxå välja andra framför mig?"

Jag har några såna som har börjat komma upp till ytan och när de kommer så har en röst som tillhör Jillian Michaels börjat säga

 "det är inte ditt fel eller fel på dig. Du var ett barn och han hade problem. Att han flyttade hem har inget med hans kärlek till dig att göra."

Det är svårt att förlåta och det jag håller på att lära mig är att bara för att jag förlåter betyder inte det att jag glömmer eller tycker det är ok. Eller var ok.

Nu har säkert några slutat läsa för längesen men mina tankar måste få komma ut för att jag mår bra av det.
När de finns här kan jag bara gå vidare till nästa. Läka och gå vidare. Detta är min terapi.
Jag har en annan sak som ska ut men det blir ikväll eller imorgon. Nu vill jag knapra på min mango och kanske poppa lite popcorn.
See yah!