Ilska!!

Det är fredag. Det är morgon. Och jag är fortfarande arg.
Jag känner det lite som att mitt privatliv inte räknas. Inte är något värt.

Igår så började jag dagen med en göttig jogg på 2 mil. Sen kom jag hem och duschade, åt lite melon och tog mig ut i solen för att softa lite på en filt innan jobbet.
När jag la mig tänkte jag att jag skulle ringa och kolla så att jag verkligen började 15 men jag har tatt kort på schemat och kände att fan jag måste ju lita på att det som står där stämmer.
13.30 ringer en Morsan (en kollega) och frågar var jag är.
- Öööö jag ligger och solar, säger jag.
- Men du började kl ett.
- Ööööö... Nej jag börjar 15.
- Nej du börjar 13.
- Nej 15.
- Nej 13.
- Nej då har det blivit ändrat, säger jag. Jag kommer in och är där om 15.
Det var bara att traska dit och jag var verkligen arg som ett bi.
Skällde lite på min köksmästare som brukar ändra våra tider men han sa att det inte var han och att han hade varit på sem och ja det har han ju rätt i.
Jag tror inte någon har sett mig så arg, någonsin på de stället och då har jag ändå varit där i 5.5 år.
- Det är sista ggn jag kommer in så här. Jag är trött på det! Sa jag med en faktiskt lugn röst som inte ens stakade sig.

Det som jag blev så arg på är att det är en vän som bara gått in och ändrat utan att säga något och sen att HAN tycker att min tid är så värdelös att man kan göra så.
Jag låg efter hela dagen och det var typ som att jag hade försovit mig. Jag jagade hela tiden. Nu ska jag snart jogga in till jobbet och sen köra konsert en hel helg.
Inte alls laddad. Bara arg och förbannad.

Jaja nu är det nedskrivet och kanske kan jag släppa det lite nu.