Jag har i min egna självtreapi tvingat mig att ta på mig kläder jag egentligen inte tycker passar min kropp. Ni vet när det blir lite valkar och ryggfettet pressas och jag tycker jag ser överdjävlig ut. MEN när andra människor kan vara stolta över sina kroppar och visa det som jag inte vill visa på min så kan även jag det.
Jag är i mitt huvud typ USA stor. En gigant som tar upp två säten på vagnen.
Och jag känner mig så pass bra att det kommer bara att bli värre om jag inte stoppar det nu. Så jag möter all min skräck och tar på mig det jag i mitt huvud inte borde ha på mig.
Vilket betyder att om jag fortsätter lyssna kommer jag gå runt i en förstor onepiece för att dölja allt.
Jag vet att jag faktiskt har en ganska göttig kropp. Ok lite stor men inte för. Och jag vet att män gillar den. Nu är ju inte det beviset på att jag är bra för i slutändan är det ju jag som ska trivas i mig och det är den känslan jag gräver efter nu. Den finns långt inne och ju mer jag gräver desto mer känslor hittar jag som jag inte berört på flera år.
Men nu kör vi. Full fart framåt. Att möta min skräck är nyttigt och stärker mig.
Idag är det spinning med Lina och vid min sida har jag herr Edman. Kanske blir det en bio efter.. Man vet aldrig vad som händer..
Sen har ju Therese, en av mina favvo inst kommit med en utmaning. Ingen alkohol eller godis eller så på 100 dagar.
Jag kommer köra en månad men sen har jag ett bröllop att gå på. Mina älsklingar Keéne och Per ska gifta sig och på deras bröllop tänker jag inte tänka på vad jag äter eller hur jag kommer må dagen efter. Kanske att jag faktiskt inte dricker så mycket så att jag inte får nån läskig panikångest attack där.. Men iaf så kommer aug bara bestå i att kirra kroppen till bröllopet.
Och eftersom det är två män som gifter sig får man ha på sig vad som helst!
Bra va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar