JO men då är det dagen efter. Och jag börjar faktiskt känna mig nöjd med mitt val. Hade jag pressat ännu mer så hade jag ju inte kunnat gå idag och återhämtningen hade varit för jäääävligt lång. Nu kom jag i mål med krafter kvar, vilket jag absolut inte kommer göra på lördag och jag lyssnade på kroppen så den är hel, inga onda knän, inga pajjade baksidor utan en hel kropp som nu bara ska läka och bli pigg till lördag.
Jag måste erkänna att jag är INTE ALLS sugen på att kuta runt det dubbla men har man get sig in i leken får man leken tåla.
Sen väntar Lidingöloppet och kanske, kanske Tjejmilen. Och där på milen kommer jag ju unna pressa.
Men jag är fortfarande ledsen och kanske kan det vara lite urladdning och nervositet som sipprar ut ur mina ögon men det är jobbigt att jag inte bara kan fatta att jag gjorde rätt och att jag SKA vara nöjd.
För jag är bra! Jag är den bästa på att vara jag! Det finns ingen annan som är jag.. Om min hjärna bara kunde släppa spärrarna och låta mig njuta av den vetskapen så, FAAAAN vad glad jag hade varit.
Nu är det frulle, gröt och keso!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar