Let's gooooo!

Då är jag igång.
Ville inte vänta till på måndag så jag har börjat vägen mot min kropp idag.
Jag skrev vad jag ville och sa att jag helst hade velat gå ner 12 kg på 12 veckor men jag trodde inte det var realistiskt men han sa att om det var det jag ville så gör vi det.
Så nu kör vi.
Mördade benen idag och vet inte om jag kommer kunna gå imorgon.
När jag fick mitt kostschema trodde jag att jag skulle vara hungrig hela tiden men det kommer nog gå väldans bra detta.

Planen är att springa med Dobby på morgonen och sen hinna till gymmet och köra dagens övningar. Sen om jag vill och orkar köra nåt av de kul passen vi brukar köra men jag kommer nog inte köra så mycket pump och såna pass..
Sen på kvällen tar jag och Dobbster en pw på ca en timme så får jag in allt jag ska göra.
Det kommer nog inte att bli lätt men det är heller inte det jag är ute efter.
Att inte få stoppa nåt annat i munnen än det som står på schemat kommer oxå bli svårt.
Men jag ska fan klara det.
Jo jag ska vara klar och i säng till 23 varje kväll oxå. Sömnen måste jag fixa.
Nu är det en powernap med skrutten.
Woop Woop!

Och Emma.. Nu är det slut med det vita giftet för mig. Tråkigt va?

Pt Online!

Jo men då var det gjort. Jag har en pt online.
Imorgon börjar min nya resa med en ny karta.
Det kommer bli självspäkning, gym och envishet.
Jag var lite tveksam till om vi skulle lyckas med det jag vill men han sa att följer jag hans kostprogram till punkt och pricka kan jag ta 12 kg på 12 veckor.
Fatta. Vilken dröm. Om 12 veckor är jag smal!
Woop Woop!!
Det kommer verkligen inte bli en dans på rosor men det ska inte vara enkelt.
Så det hela börjar med 4 veckor med ett kostschema och träningschema. Sen får vi se vad som händer. Spännande kommer det att och jag hoppas på att ni hejjar på och håller tummar och tår för mig.
Skriver mer imorgon. Over and out!

Ett zzznurrigt inlägg..

Så här är det. Jag måste. Så är det bara. Jag måste bli av med mina ursäkter och bara göra det. Så som jag gjort innan.
Klurar på hur jag ska göra. Kanske ska jag tvinga mig själv att skriva ett inlägg här när jag vill äta skit.
Eller ska jag bara ta en bild på det jag vill TRYCKA i mig. Jag vet att jag är sjuk och att jag inte ska/ får lägga så mycket press på vikt och kcal och träning men jag måste pressa lite. Bara lite.
Jo man jag gör nog så att jag tar en bild på varje onödig kcal jag vill sätta i mig för att det är värre att visa upp det än att gömma det i skämsvrån i huvudet.
Så let's kick some as. Jag vill ju så mycket och sen så bara går det åt helvete.

Detta var ett inlägg jag skrev i lördags. Men glömde tydligen att posta det...
Jag har hamnat i nån konstig limbo. Sover dåligt. Drömmer konstigt. En dröm är jag 100 på att det var något jag upplevde som liten och det är inga bra saker.. Inget jag egentligen vill komma ihåg men det kan vara bra för mig att få det ur mig.
Jag äter inte. Är knappt hungrig. Idag åt jag frulle 4.30 för att jag vakande och var hungrig. Sen åt jag en bulle på jobbet, lite lunch för den tilltalade mig inte och sen kvarg med fun light. Kom hem till lillasyster och åt lite salta pinnar och lite popcorn. Inte konstigt att det inte går som jag vill.
Jag har alla verktygen och vet vad jag måste göra men kan inte. Jag fattar inte varför!!!

Ska skriva till en online pt som har bra pris på 12 veckor just nu och se om det kanske är grejjen för mig. Jag måste ju göra nåt!
Snart är det sova. Imorgon är det löpning med skrutten och sen spinning. För att avrunda kroppen med lite crosstraining. Vad sägs om det?
Kramizzz bloggen!!

Här är jag!!!

Hmmm vad har hunnit hända.. Inte alls mycket.
Idag var jag och skrutten ute och sprang och han fick en ny kompis. En schäfer som var lite osäker på andra hundar tog han under sina vingar och det slutade med att de lekte och sprang och hade såååå kul. Nu ligger han i soffan och sover. Min lilla fina..

Träningen går bra. Det blir något varje dag, utom igår när jag låg deckad av migrän.
Tyckte lite synd om Dobby eftersom han får så tråkigt men det är ju inte som att vi inte är ute flera timmar varje dag annars så när matte hade migrän fick han ligga och vila.

Eftersom det bara är skit på tv så kollar jag på Biggest. Kommer ju somna till det om jag känner mig själv rätt. Är snuskigt trött och har nog nån liten migränbaksmälla.
Har en date ikväll och jag är lite nervös faktiskt. Har inte det bästa självförtroendet och hittar 1000 fel på mig som jag hoppas att han inte kommer hitta.
Jag kan ju inte dölja magen helt så jag får sitta ner när han kommer så den inte syns..
Det är ju nu djävulen som sitter på min vänstra axel hoppar och skrattar elakt och säger: "hur kan du tro att han kommer gilla dig?"
" Du är för stor."" Du är inte kvinnlig nog." " Du kommer aldrig hitta nån som kan älska dig."

Det är jobbigt att höra det och det är svårt att inte bara ringa och säga att jag inte kan.
Tänk om han faktiskt gillar mig!!
Det var ju ändå en som ville förlova sig efter 5 dagar..
Så, ja något bra måste jag ju ha.

Och sen finns ju aspekten att jag kanske inte kommer gilla honom..

Jag ska snart ta och lägga upp bilder på hur jag ser ut nu. Hur långt eller kort jag har kommit. Det kan ju vara lite kul att se både för mig och för er som läser.
Sen ska jag försöka bli bättre på att uppdatera.
Förra veckan var så händelserik på så många plan, mest på det tråkiga att jag inte hittade orken eller motivationen att skriva.
Men jag vet ju att det är det som får mig att fortsätta kämpa.
För jag är en person som har kämpat, sen dag ett!
Haha! Bara E kommer att fatta den meningen hahaha!
Over and out!

Detta är jag. Min historia.

Hej!
Jag vet inte hur många det är som kan min historia. Den som jag upplever. Inte som mina systrar har.
När jag var liten så drack min far. Under Tiden jag växte upp så har jag fattat att han var periodare.
Vi var där när han var nykter och under de perioder vi inte kunde vara där skaffade mamma en extrafamilj.
De var allt utom snälla mot oss och nu när jag berättat för min psykolog om dem så tror jag att de var värre än jag insett.
Inget av detta är utrett och det är antagligen därför jag får mina depressioner.
Pappa flyttade när jag gick i fyran och dog tre år senare. Under de åren hörde han knappt av sig och jag mådde nog mer psykiskt dåligt av det än jag vetat om. Det var mycket tårar och på klassfesterna grät jag varje ggn. Jag har heller aldrig fattat varför jag varit så ledsen när jag var yngre och var ute och festade men nu börjar pusselbitarna falla på plats.
Jag fattar oxå varför jag ger mig omöjliga mål, varför jag inte tycker att jag duger, varför jag aldrig lär mig älska mig, varför jag aldrig är nöjd.

Om min pappa inte älskade mig så pass mycket att det var värt att stanna i Sverige, varför ska då jag?
Om min pappa inte älskade mig så pass mycket att han hellre la pengar på sprit och cigg än på telefonsamtal och brev till mig, varför skulle jag då behandla mig bra? Så som att faktiskt berömma mig när jag klarat ett mål istället för att tycka att jag gjorde det dåligt och gå vidare.
Min far var tydligen inte nöjd med mig. Så varför i helvetet skulle jag vara det??

Hade jag varit värd att älska hade han stannat. Han hade velat ha mig hade han stannat. Varför får inte jag skära mig i armarna när han inte ens kunde stanna?
Om han ändå inte ville ha mig varför ska jag då fortsätta leva??

Det är detta som maler och maler i mitt huvud och har nog gjort sen han åkte. Eftersom jag är så övertygad om att jag inte var värd att stanna för så ser jag inte hur någon annan ska kunna älska mig.
Där ligger min sorg. Där ligger min övervikt. Där ligger det som gör att jag väljer fel män om och om och om igen. Män som är elaka. Som missbrukar. Som faktiskt aldrig kommer sätta mig först.

När jag har rett ut detta det är då jag kommer hitta mig. Under all sorg och under all bråte. Där någonstans ligger jag.
Pappa dog som sagt när jag var 14 så några svar kommer jag aldrig kunna få.
Men jag kan försöka hitta nån glädje i hans minne.
Och sen slippa bära denna sorg som följt mig i såååå många år..
Detta är jag. Och detta är anledningarna till att jag har svårt att nå mina mål.
Kanske blir det lättare nu när jag skrivit ner dem, nu är det inte lika skrämmande..

Insomnia deluxe!

God morgon..
Idag ska jag hälsa på några vänner och skulle eller ska åka ganska tidigt.
Det enda är att jag inte sovit inatt.
Och som ni såg på mitt sista inlägg så blir jag helt knäckt när jag är trött.
För när jag skrev det var jag trött som skammen och grät och grät och mådde piss.
Nu har jag inte kommit dit än. Har ångest och är trött men kroppen kan inte slappna av.
Ska ut och springa och se om det kan hjälpa kroppen släppa på en del spänningar.
Huvudet gör ont och ögonen svider och Dobby sover som ett barn. Jag vill oxå!

Jaja. Ut och springa blir det och sen får vi se när jag åker. Bättre sent än aldrig.
Det är gött att jag börjar se förändringar i kroppen oxå. Den är fortfarande lite för rund och det är lite för många volanger men det blir bättre iaf.
Och det där med 100 dagar gick rätt åt helvete efter psykologen.
Det var jobbigt och jag grät mycket och var ganska nere när jag gick därifrån.
Vissa kamper ska jag blanda och att motstå socker samtidigt som jag brottas med pappas spöke och en depression och jobbar och är sjukt trött det är ingen bra idé så jag börjar om om några dagar när det lagt sig. För jag ska klara 100 till.
Nu kör jag lite löpning. Over and out!

Ny dag, god morgon!

Så en ny dag och ny energi.
Det jag kom på när jag satt i sängen och inte kunde sluta gråta var att jag var såååå trött.
Jag behöver sova lite. Eller ganska mycket.
För det är när jag blir så trött som jag får mån ångest och jag inte kan kontrollera mina känslor eller tankar.
Jag var sååååå nära att gå till coop och handla lite götta men höll mig tills de stängde och sen var den faran borta.
Nu ska jag snart ut och springa med den vackraste jag vet. Han blir så glad när har fattar vad vi ska göra att hela jag blir glad.
Men det är jobbigt att jag är så slut. Så sjukt trött. Hade jag inte haft prinsen hade jag sovit tills det var dax för jobb.

Men som alla vet som är ute och springer på morgonen så finns det inget bättre sätt att vakna på.
Så jag kommer ju vara pigg och fräsch som en nyponros när jag sprungit klart.
Så let´s do this!