När jag först hörde denna sprang jag på mornarna i Nice. Havet var bredvid mig och mannen jag älskade hemma i Sverige och vi hade heeeela livet framför oss. Jag älskade låten redan då men tänkte att; aaaaaaldrig att min man skulle få mig att känna så. Stackars dem som träffade sådana män.. Och vad hände?? Jo ganska precis allt som hon sjunger om.
När jag fick en depression och blev riktigt sjuk, på jätte riktigt tog han sitt pick och pack och lämnade mig.. Om man lyssnar på texten så är det som att jag hade kunnat skriva den..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar