Så. Dag fem.
Idag råkade det bli lite hetsätning. Jag hade slarvat som vanligt med lunchen. Var aaaaaashungrig och åt kanske 6 kakor. Sen lite salta pinnar. Sen lite nachochips. Och sen ville jag spy.
Vilket jag inte gjorde.
Men jag kände ändå pulsen rusa och skammen över att jag inte är bättre än så..
Sen så blev det en promenad på ca 90 min och sen, eftersom jag börjat en runstreak så sprang jag dag 3 på den. 2 km á 20 min. Jag glömde min bricanyl hemma så det fick ta den tid det tog. Det viktiga var att jag kom ut.
Vågen var ändå snäll mot mig. 1.2 kg ner vilket är hur skönt som helst. Jag vet att det mest är vatten men det är ju ändå minus.
Visst är det lite lustigt att när man får plus på vågen så tar man det alltid som att man gått upp i fett men när man går ner mycket och fort så är det alltid vatten.
Jag var även på psyk idag och ska få träffa en psykolog för att jobba med min PTSD. Att jag lider av vad aset i Katrineholm gjorde råder det inga tvivel om men det är ändå gött att någon annan ser det. Att det inte bara är jag som överreagerar eller hittar på.
Mina mardrömmar kommer av ev anledning.
Jag har ingen aning om hur många sp jag fått i mig idag men det är inte en dag här eller där som gör skillnad utan helheten. Och jag har tränat varje dag så jag har sp att ta av.
Det är mest känslan av att jag inte stod emot.
Skit samma. Det är gjort och inget att oja sig över.
Nu. Sova.
Over and out!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar